En stor del av det man blastade back in the dagarna var one hit-wonders eller one album-wonders, det är bara att erkänna. Å andra sidan: visst, Ice Cube, Nas och Jay-Z har haft långa karrärer med grymma skivor. Och appselut gosse, Death Row, Boot Camp Clik och Wu-tang är eller har varit grymma att följa under många år. Men som becunt är det ju tvärtom ibland; att man upptäcker nåt tungt och börjar gräva. Det är ju nice att gräva, det vet man ju att man gillar så det är inte svårt att fatta att kids idag sitter med lika bra koll som en själv på klässix.
Veckans sådana är från en snubbe vars första involvering i mitt liv bestod i att man undrade huruvida man skulle sätta O:et bredvid D:et eller G:et. Kan du gissa vem? Fäx.
Ok, känn på den här, den här och den här från hans skiva som kom år 2000. Och känn på den här eller den här(något övertydlig och wazzad video men jaja) ifrån hans och Masta Ace:s skiva som kom 2009. Bra skit får man ändå lov att säga! Och efter grävning hittar man såklart jävligt tunga 90-talsprylar från en jävligt klässik snubbe.
-93 shit!
Känn på...
Ed O.G & Da Bulldoggs - Streets Of Da Ghetto
söndag 27 februari 2011
The Classic v. 9 -s2
Etiketter:
arts and entertainment,
ed og,
edo g,
Masta ACe,
streets of the ghetto,
The classic,
the truth hurts
lördag 26 februari 2011
Just Blaze visar sin nya studio
Etiketter:
just blaze,
studio,
youtube
söndag 20 februari 2011
The Classic v. 8 -s2
JASÅ?
Vissa skivor eller låtar minns man bara att man diggade när de kom. Andra upptäckte/upptäcker man sisådär 15 år senare. Men det finns också show stoppers som man högg direkt och även såhär i efterhand minns bakgrunden till. Typ diskussionen om Cypress Hill sa When the ship eller shit goes down. Eller vad fan serien i Snoops konvolut egentligen handlade om. Eller födelsedagspresenten bror och polare köpt på USA-import och jag pumpade varannan musiklektion i sexan. Skinnskallarna och hårdrockarna var ju tvungna att spela upp sin musik också, och satt och flinade åt alla svordomar och sånt (till skillnad från deras musik, som ju var direkt vänlig).
Ett minne jag har är några år senare än jag fick Enta da stage, närmare bestämt på klassresa till Polen. Vi tog en sväng till Krakow och kollade läget och jag och Jakob hamnade i en skivaffär. Legendariskt och starkt material för en sportig julklapp/föllsedaspresent till brorsan, tänkte jag och började bläddra. Upptäckte att polackerna har lika skev musiksmak som svenska skivaffärer: det var typ Roxette, Snap! och Guns n Roses i hyllorna. Ingen hiphop så långt ögat nådde....waaaait a minute!
Stort. Jag ser en skiva med ritade ansikten av svarta män, mestadels rappare. Nej gosse, inte Daltones Featuring-skiva. Nej pojx, inte heller Soundbombing 2. Det här var alltså slutet av -97 eller om det var början av -98. Tänk efter du, iljon, så kommer du nog på det.
Jag köpte hur som helst den här skivan och tog med hem att ge till bror. Själv köpte jag med sprit (som jag var tvungen att stasha i toaletten på hotellrummet eftersom lärarna raidade rummen innan vi drog hem) och knivar som jag naturligtvis inte hade någon som helst användning för (men jag kände mig rätt nice som hade smugglat vapen över gränser - det var ju jävligt stort att leva det som folk rappade om!).
Skivan är iaf jävligt tung! Det är bara att kolla tracklisten så inser du hur jävla nice den här skivan är. Och lite bortglömd kanske. Wyclef-låten - löjligt bra! Goodie Mob-låten - löjligt bra(helt sjukt, den finns inte på youtube. FÄX!)! RZA/GZA-låten - löjligt bra! MC Eiht-låten - löjligt bra! Dre/B-Real-låten - löjligt bra! Ja, ni hajar själva. Då har vi inte ens nämnt KRS-låten, Mobb Deep-låten osv. Det är bara att fortsätta flagga för Muggs - what a guy.
Men jag plockar en lite mer otippad låt, men som oxå är löjligt tung. YouknowwhatI'msaying? Yknowuhmsaying? Yknowmsay?
Känn på...
LA The Darkman - Devil In A Blue Dress
Vissa skivor eller låtar minns man bara att man diggade när de kom. Andra upptäckte/upptäcker man sisådär 15 år senare. Men det finns också show stoppers som man högg direkt och även såhär i efterhand minns bakgrunden till. Typ diskussionen om Cypress Hill sa When the ship eller shit goes down. Eller vad fan serien i Snoops konvolut egentligen handlade om. Eller födelsedagspresenten bror och polare köpt på USA-import och jag pumpade varannan musiklektion i sexan. Skinnskallarna och hårdrockarna var ju tvungna att spela upp sin musik också, och satt och flinade åt alla svordomar och sånt (till skillnad från deras musik, som ju var direkt vänlig).
Ett minne jag har är några år senare än jag fick Enta da stage, närmare bestämt på klassresa till Polen. Vi tog en sväng till Krakow och kollade läget och jag och Jakob hamnade i en skivaffär. Legendariskt och starkt material för en sportig julklapp/föllsedaspresent till brorsan, tänkte jag och började bläddra. Upptäckte att polackerna har lika skev musiksmak som svenska skivaffärer: det var typ Roxette, Snap! och Guns n Roses i hyllorna. Ingen hiphop så långt ögat nådde....waaaait a minute!
Stort. Jag ser en skiva med ritade ansikten av svarta män, mestadels rappare. Nej gosse, inte Daltones Featuring-skiva. Nej pojx, inte heller Soundbombing 2. Det här var alltså slutet av -97 eller om det var början av -98. Tänk efter du, iljon, så kommer du nog på det.
Jag köpte hur som helst den här skivan och tog med hem att ge till bror. Själv köpte jag med sprit (som jag var tvungen att stasha i toaletten på hotellrummet eftersom lärarna raidade rummen innan vi drog hem) och knivar som jag naturligtvis inte hade någon som helst användning för (men jag kände mig rätt nice som hade smugglat vapen över gränser - det var ju jävligt stort att leva det som folk rappade om!).
Skivan är iaf jävligt tung! Det är bara att kolla tracklisten så inser du hur jävla nice den här skivan är. Och lite bortglömd kanske. Wyclef-låten - löjligt bra! Goodie Mob-låten - löjligt bra(helt sjukt, den finns inte på youtube. FÄX!)! RZA/GZA-låten - löjligt bra! MC Eiht-låten - löjligt bra! Dre/B-Real-låten - löjligt bra! Ja, ni hajar själva. Då har vi inte ens nämnt KRS-låten, Mobb Deep-låten osv. Det är bara att fortsätta flagga för Muggs - what a guy.
Men jag plockar en lite mer otippad låt, men som oxå är löjligt tung. YouknowwhatI'msaying? Yknowuhmsaying? Yknowmsay?
Känn på...
LA The Darkman - Devil In A Blue Dress
Etiketter:
1997,
1998,
b-real,
black moon,
cypress hill,
DJ Muggs,
dr dre,
enta da stage,
goodie mob,
gza,
krs-one,
la the darkman,
mc eiht,
mobb deep,
rza,
soul assassins,
The classic,
wyclef
onsdag 16 februari 2011
Format - Nazipolis Netplay
Ladda hem Format - Nazipolis Netplay från whoa!
Två saftiga låtar plus en Swingtech remix!!
"På den nya singeln, tillika Whoa-netplayen, Nazipolis, producerar Mansson två spår och soundet går mer åt dans/klubb-hållet. Remixen är gjord av Swingtech, medlem i rapgruppen Industrin, duon Futuretro och kollektivet Gatlyktsmusik. På gitarr hörs Formats bror Manuel och på kör sångerskan Keri Lee."
http://blog.whoa.nu/2011/02/15/format-nazipolis/
söndag 13 februari 2011
The Classic v. 7 -s2
HallåÄLLÄR?!
Man gillar ju dessa gangsta-glidare som tycker att de själva är extremt balla och på alla sätt och vis bäst i världen på allt. Veckans classic droppas av en snubbe som är rätt tjock, går och står roligt med sina fötter och är glasögonorm. Det hindrar inte honom från att gilla sig själv jätte, jättemycket!
I ärlighetens namn är duden ingen personlig favorit men reklamen för hans skivor i The Source är legendariska. Då kunde man förstås inte juutuba eller spåttifaja nåt som verkade intressant utan fick hustla fram en 150-lapp och jobba tricken till S:t Eriksplan och köpa skivjäveln på Record Hunter. Gillade man den inte fick man antingen gömma den längst bak i skivsamlingen eller åka tillbaka helgen efter och be dem köpa tillbaka den för 40 kronor. De hustlade friskt - vilket är stort!
Hur som haver, räppsnubben i fråga släppte skivor nästan varje år under hela 90-talet - nåt bra gick liksom inte att låta bli att slänga ur sig.
Och den här låten är riktigt skön. Den är från In A Major Way (1995) och har med nån brud som jag inte har koll på (förutom det jag har googlat nu förstås, men det räknas ju inte). Kul med bräck. Och kul med räpps!
Känn på...
E-40 feat. Suga-T - Sprinkle Me
Man gillar ju dessa gangsta-glidare som tycker att de själva är extremt balla och på alla sätt och vis bäst i världen på allt. Veckans classic droppas av en snubbe som är rätt tjock, går och står roligt med sina fötter och är glasögonorm. Det hindrar inte honom från att gilla sig själv jätte, jättemycket!
I ärlighetens namn är duden ingen personlig favorit men reklamen för hans skivor i The Source är legendariska. Då kunde man förstås inte juutuba eller spåttifaja nåt som verkade intressant utan fick hustla fram en 150-lapp och jobba tricken till S:t Eriksplan och köpa skivjäveln på Record Hunter. Gillade man den inte fick man antingen gömma den längst bak i skivsamlingen eller åka tillbaka helgen efter och be dem köpa tillbaka den för 40 kronor. De hustlade friskt - vilket är stort!
Hur som haver, räppsnubben i fråga släppte skivor nästan varje år under hela 90-talet - nåt bra gick liksom inte att låta bli att slänga ur sig.
Och den här låten är riktigt skön. Den är från In A Major Way (1995) och har med nån brud som jag inte har koll på (förutom det jag har googlat nu förstås, men det räknas ju inte). Kul med bräck. Och kul med räpps!
Känn på...
E-40 feat. Suga-T - Sprinkle Me
Etiketter:
e-40,
in a major way,
record hunter,
sprinkle me,
The classic,
the source
tisdag 8 februari 2011
J Dilla - Still Shining (Dokumentär)
"J.Dilla: Still Shining" from B.Kyle on Vimeo.
söndag 6 februari 2011
The Classic v. 6 -s2
Tell them Fäxks!
Legendarisk ost-session efter sportig heldag är receptet på succéafton! Toppform på alla sätt och vis. Eftersom jag var med Hemp the pimp blev det även klättring på väg hem till efterstänkare. Absinthe och prutt - lite som back in the days!
Legendariska dagar och legendariska minnen. Men då blev man fan inte så trasig som man ju i dagsläget välsignas med att bli.
Man känner sig lite som Murtaugh får jag erkänna. Men det är härligt att sitta och reminisca, stolt över quiz-vinsten, över hur det var förr om åren.
(För övrigt vill jag flagga stenhårt för den ena rapparen. Skulle vilja påstå att han droppar en av de tyngsta verserna både på Doggystyle och Regulate...G Cunt Era)
Känn på...
Illegal - Back In The Day
Legendarisk ost-session efter sportig heldag är receptet på succéafton! Toppform på alla sätt och vis. Eftersom jag var med Hemp the pimp blev det även klättring på väg hem till efterstänkare. Absinthe och prutt - lite som back in the days!
Legendariska dagar och legendariska minnen. Men då blev man fan inte så trasig som man ju i dagsläget välsignas med att bli.
Man känner sig lite som Murtaugh får jag erkänna. Men det är härligt att sitta och reminisca, stolt över quiz-vinsten, över hur det var förr om åren.
(För övrigt vill jag flagga stenhårt för den ena rapparen. Skulle vilja påstå att han droppar en av de tyngsta verserna både på Doggystyle och Regulate...G Cunt Era)
Känn på...
Illegal - Back In The Day
Etiketter:
Back in the day,
Illegal,
Klubb Ost,
The classic
tisdag 1 februari 2011
J Dilla: Still Shining Documentär - trailer
Etiketter:
dilla,
dokumentär
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)