The Classic V.40...

Ännu en vecka passerad, ännu ett par grader kallare och ännu ett par kalla pilsner har gått ner!
Kan varmt rekommendera Oppigårds 7th anniversary ale (på tapp, fuckas!) men vill passa på att flagga för att Guinness är världens antagligen godaste dryck.
Och därmed var väl en ny följetong för den här bloggen igångsatt?
Väntar med spänning på nästa inlägg i debatten!

Men nu jävlar blir det classic!!
Tänk dig följande scenario: 1992 på en scen någonstans i Stockholm. 2 rappare och 3 bakgrundsdansare, fet kedja med en klocka över bröstet på den ena rapparen och korrekta hiphopmoves samt militärkläder på dansarna.
Aaah, Public Enemy tänker du. Japps. Men nåt är fel!
Det är playback! Och båda rapparna ÄR Flava flav! Och bakgrundsdansarna är vita!
Och rapparna är vita! Och allihop är 10 bast!

Låten som pumpas ut, lite högre än alla andra låtar denna kväll, är ingen mindre än Can't do nuttin for ya man och publiken jublar såväl åt den väldigt avancerade och skickligt genomförda koreografin som åt utstyrslarna och det oklanderliga mimspelet och inlevelseförmågan hos de båda rapparna (Spa-g och Base-2 (spagge & bastu för er som inte fattar)).
Låtar vi tävlade mot var bl.a. Speedy Gonzales (lite förvirrat framfört av 2 bräck i sexan) och Cotton eye Joe (lite förvirrat framfört av ett stort gäng 4:or, bl.a. en känd rappare från västerort...nån som vet vem?).
Det var två tävlingar den dagen, en för eleverna på dagen och en för föräldrarna, och Public Enemy var givna favoriter.
Elevomröstningen vanns mycket riktigt överlägset av Public Enemy men mitt under hyllningskörerna vid prisutdelningen för föräldraföreställningen skedde en fasansfull tabbe.
Priset vanns helt otippat av kvällens sämsta framförande! Publiken var i chock!
Panik utbröt backstage!
Prisutdelaren trodde inte sina ögon - hur kunde Fi*ip Li***e vinna?!
Han var ju värdelös och borde naturligtvis inte fått en röst.
Och hur kunde de tidigare under dagen så hyllade vinnarna hamna sist?!
De var ju makalösa och borde fått de allra flesta, om inte alla, rösterna!
Ta det lugnt folks, det löste sig på så sätt att sanningen kom fram. Istället för att ge priset till den som fått flest röster gav man det till den som hade fått minst röster.
Man hade alltså listan upp och ner!
Sanslöst.
Fruktansvärt.
Horribelt.
Djurgårn.
Ja, många starka uttryck kan användas för att beskriva det men vad gjorde istället de moraliska segrarna? Återkom nästa år, den här gången med bara en rappare(base-2), och vann båda föreställningarna. Och passade på att vinna ännu en tävling på samma tema på ungdomsgården. Sedan bytte jag skola men fick syrran att bära vidare facklan.
Hon kom typ sist... Ändå storstilat!
Easter eggs: låten vi vann med året efter återfinns på samma skiva(öppningsspåret faktiskt) som veckans classic v. 28 och låten jag skickade upp syrran att köra återfinns på veckans classic v. 22.
Låten vi körde på ungdomsgården kommer som classic om nån vecka. 'Nuff said.
Dags att blasta:




Skrivet & youtubat av Elle