Shit, nu börjar vi närma oss tvåårsjubileum!
Bara den här och fyra till innan vi nått 104 stycken och....waaaait a minute! Det betyder ju att det här är den hundrade klässicken! Pft, legends - time for them!!
Jahaja. Då blev det ju lite press on a fäkkäh. Vad ska man do it?
Jo det ska jag baske mig berätta, gossiljon!
Jag kör en dubbeltrubbel. Men inte två olika utan en helt ny (feg?) taktik som går ut på att jag kör en fet låt från deras första och en fet från deras andra skiva. Tänk er hur nice det blir med två nastej prylar.
Den första skivan är från -96 och eftersom gruppen härstammar från Brooklyn (otippat...), reppar de bucktown (och shoutar till boot camp på samma gång) och droppar dessutom tänkvärda och wazzade quotes som Glad I have a son, not a daughter. Obetalbart.
Låten då...ja, allt är ju nice! Men jag kan ju avslöja att jag alltid har varit svag för röstsamplingar, speciellt från låtar man känner igen...
Den kommer längre ner och för att inte inlägget ska bli längre än Snoop med Buffaloskor så vi kan ju flagga sönder den andra låten för den är legendarism hela jävla vägen till banken och hem igen med fickorna fulla!
Tänk sommaren vilket år det nu var, 2001 eller -02 kanske. Hur som helst pumpades en hel drös legendariska tapes i bandare i parker över hela stan. Var det inte diverse blamblam med Mächy var det skolgårn i bängby med BPA, häng i humlan med T-bone och klick eller jaga småbräck i rålis med Dangeross. Sköna tider och det sköna återupplevs som vanligt med musiken man blastade. Och en av den sommarens mest givna anthems (fastän den släpptes 2000) var den här.
Känn på två klässiks för att fira happy hundreds, glöggstars!
(Vid närmare kontrollräkning var det förra veckans klässik som var nr. hundra. FÄX. Jaja, skitsamma. Grattis i efterskott. Tack.)
Cella Dwellas - Line 4 Line
Cella Dwellas - Game of Death
onsdag 27 april 2011
måndag 18 april 2011
The Classic v.16 -s2
Just!
På den tiden Base-2 och Spa-G bustade moves på skoldiscon till tung hiphop (självklart varvat med legendarer som 2Unlimited och tryckare typ I would do anything for love), ja då var det fanimej tidigt 90-tal! Och låtarna (nu snackar vi bra låtar igen) gick jävligt gärna i 90 bpm och inte många över det. Och det var ju nice att busta moves till!
Speciellt när den här låten gick på, och den gick jävligt varmt vill jag minnas. Death Row var ju som hetast och det verkade som att allt de rörde vid blev guld (nej, platinum mäfägä!).
Vid ett tillfälle var det danstävling och det gick ut på att grown folks gick runt och knackade små iddjots på axlarna när de inte längre var önskvärda på dansgolvet. En viss framtida pastakung gick naturligtvis och vann tävlingen! Och skulle få en skiva som pris. Gick fram till DJ:n efter discot för att claima priset som alltså inte delats ut. Fick en lapp från en skivaffär, måste ju vara ett presentkort. Nöjd och glad begav jag mig hemåt med lappjäveln i fickan. Tänkte att nu är det jag som köper mig en skiva imorrn, kanske har veckans klässik-bräck släppt sin skiva! Visade skiten för mor och fick förklarat för mig att jag inte alls fått ett presentkort - jag hade fått DJ:ns senaste skivinköpskvitto. Tack, skitjävel! Hoppas att du bröt fingrarna och inte kunde DJ:a mer.
Sådär, med bitterheten ur systemet kan vi flagga sönder veckans klässik. Och kort konstatera att Lady of Rage antagligen fortfarande inte släppt sin debutskiva. Men det är riktigt, riktigt skitsamma - hon behöver bara den här för att ha sin plats i hippetyhåppshistorien!
Pilt-fan, känn på...
Lady of Rage - Afro Puffs
På den tiden Base-2 och Spa-G bustade moves på skoldiscon till tung hiphop (självklart varvat med legendarer som 2Unlimited och tryckare typ I would do anything for love), ja då var det fanimej tidigt 90-tal! Och låtarna (nu snackar vi bra låtar igen) gick jävligt gärna i 90 bpm och inte många över det. Och det var ju nice att busta moves till!
Speciellt när den här låten gick på, och den gick jävligt varmt vill jag minnas. Death Row var ju som hetast och det verkade som att allt de rörde vid blev guld (nej, platinum mäfägä!).
Vid ett tillfälle var det danstävling och det gick ut på att grown folks gick runt och knackade små iddjots på axlarna när de inte längre var önskvärda på dansgolvet. En viss framtida pastakung gick naturligtvis och vann tävlingen! Och skulle få en skiva som pris. Gick fram till DJ:n efter discot för att claima priset som alltså inte delats ut. Fick en lapp från en skivaffär, måste ju vara ett presentkort. Nöjd och glad begav jag mig hemåt med lappjäveln i fickan. Tänkte att nu är det jag som köper mig en skiva imorrn, kanske har veckans klässik-bräck släppt sin skiva! Visade skiten för mor och fick förklarat för mig att jag inte alls fått ett presentkort - jag hade fått DJ:ns senaste skivinköpskvitto. Tack, skitjävel! Hoppas att du bröt fingrarna och inte kunde DJ:a mer.
Sådär, med bitterheten ur systemet kan vi flagga sönder veckans klässik. Och kort konstatera att Lady of Rage antagligen fortfarande inte släppt sin debutskiva. Men det är riktigt, riktigt skitsamma - hon behöver bara den här för att ha sin plats i hippetyhåppshistorien!
Pilt-fan, känn på...
Lady of Rage - Afro Puffs
måndag 11 april 2011
The Classic v.15 -s2
Oi!
I klässikjakten jobbar man ju olika taktiker. Ibland sitter man och juicar Han-style (Solo, mädäfägä!). Ibland sitter man och gräver bland gamla skivor eller vad man nu har för arkiv. Men ibland, glöggaz, då kör man legendary session med Deinjeråss och hittar så jävla stort material!
Idag har vi grävt ihjäl arkiven, hittat proper-Åhman-Persson juice och kan leverera en jävligt nasty grej. Började med skivan från -94 (94-shit, the raw shit!) och fortsatte till andra skivan; 97-shit, that heaven shit!
Hur nice är inte Artifacts??
Touch it!
Känn på...
Artifacts - The Art of Facts
I klässikjakten jobbar man ju olika taktiker. Ibland sitter man och juicar Han-style (Solo, mädäfägä!). Ibland sitter man och gräver bland gamla skivor eller vad man nu har för arkiv. Men ibland, glöggaz, då kör man legendary session med Deinjeråss och hittar så jävla stort material!
Idag har vi grävt ihjäl arkiven, hittat proper-Åhman-Persson juice och kan leverera en jävligt nasty grej. Började med skivan från -94 (94-shit, the raw shit!) och fortsatte till andra skivan; 97-shit, that heaven shit!
Hur nice är inte Artifacts??
Touch it!
Känn på...
Artifacts - The Art of Facts
söndag 3 april 2011
The Classic v.14 -s2
Kan jag busta?
En gång i tiden hade denna man en enorm buzz kring sig. Han gjorde vad jag tycker är ett bitchmove som började jiddra med LL. There's a mic on your arm, let me borrow that-raden gick inte hem hos den gamle legendaren, han tyckte att Canibus skulle göra sin egen grej och inte knycka koncept från andra - och fick Canibus att skriva om den. Alltså droppade han nåt i stil med att "the mic on my arm is offlimit for challengers". Det tyckte Canibus var skittaskigt eftersom han var super-duper-impad av Coole James career och gärna ville vara lika nice. Hur som helst slutade det med att Canibus gjorde en disslåt mot LL och fick löjligt mycket uppmärksamhet. Hiphop-guden med alla svar och facit tyckte inte att man kan dissa snubbar som gjort så mycket för kulturen och blablabla - och för en gångs skull kan jag snudd på hålla med honom. Inte om att man inte får såga utan om att det var ganska wazzat att försöka bli känd som snubben som dissar en kändis... (Canibus vs LL)
Hur som haver, han lyckades verkligen inte leva upp till förväntningarna utan försvann till en mer anonym tillvaro. Dock var första skivan grym. Grymmare än man minns den! Ett par jävligt tunga spår finns (tshit, fäx, blasted) men bara en blir veckans klässik!
Känn på...
Canibus - Niggonometry
(Om du är dum i huvudet och vill ha en censurerad version bara för att det finns en video kan du ju kolla här)
En gång i tiden hade denna man en enorm buzz kring sig. Han gjorde vad jag tycker är ett bitchmove som började jiddra med LL. There's a mic on your arm, let me borrow that-raden gick inte hem hos den gamle legendaren, han tyckte att Canibus skulle göra sin egen grej och inte knycka koncept från andra - och fick Canibus att skriva om den. Alltså droppade han nåt i stil med att "the mic on my arm is offlimit for challengers". Det tyckte Canibus var skittaskigt eftersom han var super-duper-impad av Coole James career och gärna ville vara lika nice. Hur som helst slutade det med att Canibus gjorde en disslåt mot LL och fick löjligt mycket uppmärksamhet. Hiphop-guden med alla svar och facit tyckte inte att man kan dissa snubbar som gjort så mycket för kulturen och blablabla - och för en gångs skull kan jag snudd på hålla med honom. Inte om att man inte får såga utan om att det var ganska wazzat att försöka bli känd som snubben som dissar en kändis... (Canibus vs LL)
Hur som haver, han lyckades verkligen inte leva upp till förväntningarna utan försvann till en mer anonym tillvaro. Dock var första skivan grym. Grymmare än man minns den! Ett par jävligt tunga spår finns (tshit, fäx, blasted) men bara en blir veckans klässik!
Känn på...
Canibus - Niggonometry
(Om du är dum i huvudet och vill ha en censurerad version bara för att det finns en video kan du ju kolla här)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)