söndag 20 juni 2010

The Classic V. 25 - s2.

Ha-llåällär? Rappande bräck? Den eviga frågan...varför kan de inte do it?
Det är förstås inte rätt att kvotera in bräck men klart att skivbolagen har försökt genom tiderna.
Lite som med svensk hiphop i början av 90-talet, när det kom en vit kille, sen en svart kille, sen en tjej, sen en bög osv.
Det har funnits sexiga bräck, tjocka tjejer och gangstabräck men 1994 kom en funkig brud som ville vara sig själv (om man får tro henne själv) och droppade en platta med JD (nej tyvärr, inte Dilla).
Halvdan iofs men har man tjackat den på Åhléns i v-by på chans måste man ju pumpa den ett gäng gånger.
Och flax har man ibland! Här hittade man ju den här funkiga och jävligt sköna låten.

Känn på...


Da Brat - Funkdafied



Skrivet & youtubat av Elle

4 kommentarer:

  1. JD:s experiment med småtöser gav inte nog fjäder, karln gick ju tillbaka till småpojkar snart efter detta. Men fan vilken låt.

    SvaraRadera
  2. E-ufrat och Tigris (hej Isidor!)1 juli 2010 22:52

    Varför kör ingen wiggedywiggedywiggedy-rhymes längre?? Det var ju det bästa med 90-talet förutom Brandon Walsh's frisyr!

    SvaraRadera